Även om man har långt kvar så börjar det faktiskt gå lättare på träningarna även på idiotipasset som jag går på torsdagar, nästan så jag funderar på om man är självmordskandidat som går dit frivilligt. Förra torsdagen kände jag mig som en sumobrottare, det var inte lika illa den här gången men jag är så slut att hela kroppen skakar när jag går därifrån. Man är nog ingen bra bilförare efteråt för det är knappt man orkar trycka ner kopplingen eller bromsen.

I morgon åker Kakan till sin pappa en vecka, tycker helgerna går bra utan henne men när måndagen kommer börjar jag längta efter henne igen. Det blir så himla tomt och ensamt utan henne, tur att det bara är var tredje vecka som hon är borta.

Har inga planer inför helgen, om det blir väder tror jag ska ut och åka längdskidor en vända, måste bara hitta en platt och bra slinga för jag kommer nog att se ut som Bambi på hal is men men det får väl vara så I do it my way!

Jag är supertrött ikväll fick kämpa med dessa rader så jag säger tack och hej.

Thank good it`s friday tomorrow!

// Ankan