Kakan ringde idag och ville komma hem till mig en stund, hon var mammasjuk sa hon. Jag åkte och hämtade henne, vi käkade och pratade en stund sedan följde hon med mig på träningen även kakan var med och tränade lite, hon tyckte att det var skoj. När träningen var slut skjutsade jag hem henne till sin pappa igen men när hon klev ut bilen började hon gråta och sa att hon ville följa med mig hem. Jag försökte trösta henne och sa att snart är det fredag och du får komma hem till mamma två veckor igen, hon sa att hon hade en klump i magen för hon har svårt att somna hemma hos sin pappa. Efter att vi pratat en stund i bilen gick hon in till sin pappa men det gjorde ont i hela hjärtat på mig att jag inte kunde ta med henne hem.

Fan fan varför ska det vara så här............! Vet inte hur jag ska göra för att allt ska vara bra, hon trivs inte helt hos sin pappa och hans sambo och samtidigt vill hon ju vara hos sin pappa ibland. Det är inte det lättaste att förklara för Kakans pappa hur hon känner, ibland lyssnar han och förstår och ibland går det in genom ena örat och ut genom det andra. Det är mitt ansvar som hennes mamma att se till att hon mår bra men jag tycker även att Kakans pappa borde se hennes signaler och reagera men jag borde ha lärt mig vid det här laget att han inte göra det. Hur ska man göra, vad mår Kakan bäst av, jag vet varken ut eller in. Att vara här jämt och hos sin pappa när hon själv vill är nog lösningen men jag tror inte att hennes pappa går med på det och jag vet att Kakan kommer att tycka att hon sviker sin pappa om hon gör så för det har hon sagt även om det är det hon vill.

Vem är sagt att livet ska vara lätt, tycker att jag är en positiv människa som brukar kunna se lösningar men detta ger mig magont och Kakan med.

Fick besök på kvällskvisten och kunde skingra mina tankar några timmar men nu är dom tillbaka, tänker på om min söta, goa dotter kunde somna gott i kväll, jag hoppas verkligen att du gjorde det, mamma älskar dig!

// Ankan

 

segsliten

11 februari 2009 00:03

Jag hoppas verkligen att din lilla Kaka kunde somna ikväll. Och jag hoppas verkligen att du kan somna ikväll. Det är så lätt för oss mammor att oroa oss, och känna oss skyldiga. Det är lätt att ligga och gräma sig, kanske till och med i onödan, för ofta har barnen redan glömt långt innan vi lyckats göra det.
Kram ☺

http://permanentformsvacka.blogspot.com

 

Stina

11 februari 2009 10:02

Oj, vad jobbigt...man får hoppas att det är övergående. Det kan ju vara så att hon är inne i en fas som gör det svårare en period bara. För det är ju som du skriver, svårt att göra nåt så att det blir bra för alla. Hoppas det ordnar sig så att det inte känns så tungt.
kram

 

Veronika

11 februari 2009 10:09

Usch vilket dilemma. Hur ska man göra...jag skulle nog prata med Kakans pappa, berätta för honom hur hon gråter. De måste även ligga i hans intresse, att Kakan mår bra även när hon är hos honom. I längden tror jag Kakan mår bra av att träffa sin pappa...

http://verransblogg.bloggagratis.se

 

Ankan

11 februari 2009 18:08

Tack för era uppmuntarande ord! Det ska reda ut sig det här med och jag vill verkligen att hon ska ha kontakt med sin pappa det är därför jag fortsätter att kämpa och peppa henne med att vara där 1 vecka i månaden, är rädd att de förlorar all kontakt annars och det vill jag inte. Skönt att kunna skriva av sig på bloggen när man ofta sitter hemma själv och funderar. Tack igen!!!

http://ankanochkakan.bloggagratis.se

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vill önska er alla en riktigt trevlig Midsommar. Tack snälla segsliten för ditt stöd, men jag tycker du kan slappna av lite  med tummar och tår, tävlingen håller på till sista oktober. Annars kommer du få det väldigt jobbigt, jag vill ju inte att din...

Här kommer ett litet inlägg fast jag har sommaruppehåll, ett litet gästspel kan man kalla det för. Fast om man tänker på vädret så är det ju höst och jag godkänner mig själv att skriva lite. Förra lördagen bar det av till Motala för att avverka förs...

Hej hej, jag har bestämt mig för att ta sommarlov från bloggandet. Jag hinner inte med det nu och om jag hoppas jag kommer tillbaka till hösten uppvilad och med stor inspiration igen, Ha en underbar sommar och var rädda om er!   Kram Ankan ...

Läste Tesstamentets blogg i går och skrattde högt åt hennes beskrivning på en moppefärd hon gjort. Jag kom då att tänka på min första och det kan hända att det var den sista moppefärd också. Jag och några kompisar hade cyklat från badplaten till kios...

I dag har jag vart på säljkurs på huvudkontoret i Stockholm, den var både bra och nyttig När kursen startade fick vi göra en kortare presentation av oss själva, vart vi kom ifrån och vad vi jobbade med. När jag presenterade mig sa kursledare- Jaha de...