Fick i dag reda på att en ungdomsväns make har avlidit i cancer. Vi har inte haft kontakt på många år men vi hittade varandra på FB för några månader sen och i dag hittade jag hennes blogg där jag kunde läsa om hennes och makens kamp mot sjukdomen. Jag har läst i flera timmar och tårarna har runnit men jag har även skrattat. Vännen är svensk lärarinna och skribent så hon kan det svenska språket och vet hur man slänger sig med orden.

Även fast jag varken har träffat maken eller barnen och inte heller henne på många år så gick luften ur mig helt, vad ska jag skriva om just nu? Allt känns ganska banalt och värdelöst. Men jag återkommer i morgon när allt har fått sjunka in lite.

Ha det bra

// Ankan