Skrev i ett tidigare inlägg att min bror var slut och nervös inför en stor premiär där han  jobbar som ljudtekniker. Nu har premiären vart och det blev dunder succè, så bror är nöjd och glad igen. Härligt jobbat!

Passar på att göra lite reklam för föreställningen, gillar ni sång, musik och teater så ska ni alltså se De tre muskitörerna på Stadsteatern i Stockholm.

Här kommer recensioner från SVD:

Musketörer på högvarv

Publiken är minst sagt med på noterna. När ljuset går ner och musikerna tar sats, hörs ett vrål à la matinébiograf på 50-talet. Föreställningen börjar på högvarv och ökar sedan. Det här är teater med självförtroende. Och varför inte: här finns en bra historia, musik, sång och dans och en ensemble som har toppat formen.

Scenografin består av stora högtalare, och med kostymerna har Maria Gyllenhoff haft så roligt. Det har vi också, åt Fares Fares Zlatanstöddige Athos, åt Andreas Kundlers Aramis med cooper/bowietouch och åt Leif Andrées Porthos med jättefrilla, hundhalsband och synliga kalsonger: en manlig Tabita med klappande hjärta.

De tre musketörerna är samtidigt rockband och duellerande killers. Det är bara rätt, liksom att Ann-Sofie Rases österrikiska drottning Anna har finländsk accent, hennes älskare Buckingham (Anders Johannison) är skotsk punk och att Richelieus (Gerhard Hoberstorfer) kardinalskåpa döljer en röd skinnoverall. Men allt som döljs – till exempel kapten de Trevilles (Lars Göran Persson) barn på byn – kommer till ytan. Sexualiteten vibrerar, inte minst då Jan Mybrands Dame Ednakung har sina pink parties.

Skådespelarna brister ofta ut i sång, som alltid får någon del av publiken att susa nostalgiskt.

Kristofer Franssons Rochefort ser ut som Prince och Frida Westerdahl är like a virgin. Här förbjuds kvinnor i turnébussen och Yoko Ono är en svordom. Allt är på skoj men litet på allvar också. Det är ju i schlagern och populärfilmen som den riktigt lyckliga kärleken finns. Allra mest på allvar blir paradoxalt nog en duett mellan Westerdahls intrigerande Mylady och Albin Flinkas stolte, homosexuelle Felton.

Musik kan också användas som tortyr: Jonas Hellman Driessens Bonacieux tål att brännmärkas, men inför fel låt vrålad i örat faller han till föga. Han torteras till döds på skoj och scenen är på gränsen, liksom det faktum att han efterlämnar ett litet barn till en mor som varken minns dess kön eller namn. Sofia Ledarps fru Bonacieux har sin karriär att tänka på. Och d’Artagnan. Deras vackra kärlek förstärks av yttre hinder, känslosamma låtar och döden.

Först och främst är allting oerhört roligt. De populärkulturella referenserna prickas in med raffinemang och alla får sitt. När musketörerna försjunker i droger och indisk andlighet och går omkring i blöjor, känner jag mig hemma. Och hela tiden: glad och väldigt upplivad.

Sara Granath

kultur@svd.se

Brosan denna reklam måste väl innebära två fribiljetter( eller säger man friplåtar om man vill vara lite cool? ), please! If not, I`am not your sister anymore, ialla fall inte den närmaste kvarten.

Vädjan är lönlös fär han vet inte om bloggen :-)

Oj vad jag bloggar i kväll...............

// Ankan

 

Stina

8 mars 2009 23:15

Vad kul att det gick bra!
Du får väl tala om för honom om bloggen så han kan läsa din vädjan....:)

Från
    Kom ihåg mig
URL

Säkerhetskod
     

Kommentar

Vill önska er alla en riktigt trevlig Midsommar. Tack snälla segsliten för ditt stöd, men jag tycker du kan slappna av lite  med tummar och tår, tävlingen håller på till sista oktober. Annars kommer du få det väldigt jobbigt, jag vill ju inte att din...

Här kommer ett litet inlägg fast jag har sommaruppehåll, ett litet gästspel kan man kalla det för. Fast om man tänker på vädret så är det ju höst och jag godkänner mig själv att skriva lite. Förra lördagen bar det av till Motala för att avverka förs...

Hej hej, jag har bestämt mig för att ta sommarlov från bloggandet. Jag hinner inte med det nu och om jag hoppas jag kommer tillbaka till hösten uppvilad och med stor inspiration igen, Ha en underbar sommar och var rädda om er!   Kram Ankan ...

Läste Tesstamentets blogg i går och skrattde högt åt hennes beskrivning på en moppefärd hon gjort. Jag kom då att tänka på min första och det kan hända att det var den sista moppefärd också. Jag och några kompisar hade cyklat från badplaten till kios...

I dag har jag vart på säljkurs på huvudkontoret i Stockholm, den var både bra och nyttig När kursen startade fick vi göra en kortare presentation av oss själva, vart vi kom ifrån och vad vi jobbade med. När jag presenterade mig sa kursledare- Jaha de...